Sånt är livet.

Den här arbetsveckan har bara försvunnit. Jobbet har aldrig varit så givande som nu. Flytt av kontoret, anställningsintervjuer, möten, bokföring, luciafirande och handläggning i en salig blandning. Det passar mig.

Helgen däremot har gått oerhört långsamt. I fredags kom Ia till Stockholm och jag var ute och käkade med henne+ vän, vilket naturligtvis var mycket trevligt! Igår var jag iväg och spelade korpmatch i fotbollen på morgonen, vilket också var väldigt kul, men sen började tristessen. Eller det var skönt att bara vara hemma till en början. Jag lagade god mat innehållande; kyckling, broccoli, lök, purjolök, champinjoner, paprika (ja ni läser rätt ;), oystersås och cashewnötter, vilken blev mycket lyckad. Jag hade dessutom tid att tänka på hur jag ska förhålla mig till vissa saker, vilket också var nödvändigt efter en händelse som inträffat tidigare under veckan. Men sen började det. Vissa skulle säkert se det som lyx att ligga i badkaret och läsa och visst det gör jag också, men efter några timmars ensamhet blir jag så enormt rastlös. Jag är ingen ensamvarg, men jag överlevde kvällen trots allt.

Imorse vaknade jag strax efter sju och när klockan var halv åtta kände jag att jag lika gärna kunde gå upp. För att stilla min ihållande rastlöshet bäddade jag rent i sängen och städade garderoben. Nu har jag precis ätit frukost och snart ska jag bege mig till city för att inhandla den sista julklappen och fylla i luckorna som uppstått i garderoben.

Ikväll kommer V hem efter en långhelg i Sälen och min rastlöshet övergår förhoppningsvis i social samvaro.

//Hanna


Karlstad tur och retur

Efter ett par veckor i rasande fart väntar nu lugnare tider. I alla fall på hemmafronten, på jobbet är det mer fart än någonsin. På lördag ska jag gå in och jobba extra för att åtminstone kunna bocka av några saker. Det är bra för ekonomin dessutom. Snart väntar jul med allt vad det innebär och efter det en tripp till Sälen, vilket inte heller brukar vara helt gratis. Nu har vi lite tur som får bo i Vs föräldrars stuga, men liftkort är verkligen inte gratis.

Det har dessutom varit lite åkande fram och tillbaka nu. Förra helgen tog jag och V en spontantripp till Karlstad. Det var en ganska tung början på helgen då jag valde att åka till farmors hus, men helgen bjöd också på många skratt. Först fick jag tre sjalar och två tröjor av mamma och pappa som de köpt i Thailand. Tack och bock! Sedan var jag och V bjudna hem till J och M. Vi visste att vi skulle bli bjudna på mat, men vi hade inte hade förväntat oss trerätters-middag med välkomstdrink  och snittar. Pure class! (Obs! bilder kommer senare när min dator piggat på sig.) Efter middagen bar det av mot Klara och inflyttningsfest hos M och H.  Vid vår ankomst satt alla på festen civiliserat och socialiserade. Det var nog tur att vi kom så att det blev lite fart på festen. Jag uppskattade i alla fall vår närvaro och var ytterst nöjd när jag drack upp min shot snabbare än M som under flera år skyltat med sin rutin på området. Att jag lyckades blanda ut Vs Wiskey med öl och först inte fattade varför ölen smakade så konstigt är en helt annan historia.

När jag åkte till Karlstad i torsdags var det av en annan anledning, farmors begravning. Det blev inga skratt, men ändå fina minnen. Begravningen var inte lång, men under 30 minuter hinner man ändå tänka väldigt mycket. Dels på alla fina minnen som jag har tack vare att hon alltid har funnits nära och varit delaktig och dels på hennes inställning. Hon har verkligen varit en farmor i alla bemärkelser och dessutom den bästa.

Efter begravningen bar det av till Stockholm igen. Helgen har sedan spenderats i Trosa och har innehållit ett grymt julbord och mycket sömn. Det fanns inte så mycket krafter kvar. Nu har hon äntligen kommit hem.

//Hanna


Livet efter döden.

Det är en vecka sedan som min farmor somnade in. Idag var hennes dödsannons i tidningen. Hon hade hittat en vers som hon ville skulle stå i den. Innan hon somnade in sa hon att den fanns i ett kuvert, men hon sa inte var. Familjen letade. De hittade den inte. Idag gjorde J det. Den hann alltså inte komma med i annonsen, men förhoppningsvis kan de läsa upp den på begravningen. Jag kan inte texten utantill, men det var ingen tvekan om att farmor såg fram emot att komma till farfar. Finaste människorna.

Jag tänkte att jag inte skulle åka hem förrän det var begravning, men jag vet inte om jag klarar det. Åka hem bara för begravningen och sen åka tillbaka till Stockholm. Det känns så konstigt att livet bara ska fortsätta som om inget hänt. Någonting har ju hänt. Något som gör att livet aldrig kommer att bli desamma igen. Jag kommer inte överens med döden.

Snart är det jul dessutom. Vanligtvis mIn favorithögtid, men i år ska vi inte hem till farmor för att äta julmat och skratta åt vilka enorma mängder mat hon tillagat. Inte skratta åt att vi ska äta tårta efter all mat som vi har tryckt i oss. Men hon kommer alltid att finnas med oss. Underbara älskade.

//Hanna


I min garderob.

Idag har jag fått min premie från Amelia, en mörklila plyschdress och den sitter alldeles utmärkt. Den blir perfekt att springa runt i här hemma under vintern. Var dessutom på stan efter jobbet idag och köpte två tunna tröjor och en vit topp. Jag behöver verkligen baskläder till min garderob. Eller inte bara baskläder utan alla former av kläder, men jag tycker inte att utbundet är sådär lysande. Ja jag vet att jag bor i Stockholm, men det hjälper inte. Det är nästan bättre att gå på stan i Karlstad. Där är det inte så långt avstånd mellan affärerna och lättare att hitta det man vill ha.

Jag letar dessutom efter gardiner, men jag hittar inga som jag tycker passar. Jag skulle vilja ha ett par lila-rosa varianter i vardagsrummet, men jag vill absolut inte ha panelgardiner och då verkar det omöjligt att hitta. Men jag ger naturligtvis inte upp. Tips är välkomna!

Nu ska jag se på sjukhuset på tv innan jag tar en dusch för att sedan krya ner i sängen med en boken "Jehovas jäveln". Sen hoppas jag att det inte dröjer för lång tid innan V kryper ner bredvid mig, men om jag känner honom rätt kan det dröja en stund innan han kommer hem.

//Hanna



Första snön.

Igår snöade det för första gången i år i Stockholm.
Det var också första dagen utan farmor. Det känns overkligt. Jag har nog inte riktigt förstått det och jag känner att jag inte riktigt behöver förstå det än heller. Jag ska ta det i min takt.  Tillåta mig att skratta och gråta till underbara minnen. För såna har jag många av. Väldigt många.

Snart ska jag återkomma till rapporterna om hur lilla lägenheten ser ut, men jag tar det snart. I min takt.

//Hanna


Min farmor.

Sov gott. Jag älskar dig.

//Hanna

Underbara älskade.

Vaknade tidigt idag. Kunde inte sova trots att det är lördag. Det rymms alldeles för mycket tankar i mitt huvud för det. SItter istället och lyssnar på lugna favoriter, vilket i och för sig inte ger färre tankar men de kommer inte att försvinna oavsett. Jag fick ett samtal av min syster igår. Läkaren gav farmor timmar. Inte veckor. Mamma och pappa sitter på planet hem från Thailand nu. Jag hoppas av hela mitt hjärta att de hinner hem.

//Hanna

Grattis mamma!

Hade mysigaste dagen igår. Vaknade sent. Bakade scones till frukost. Tog det lugnt. Duschade länge. Åkte ner till stan. Köpte snyggaste (och för mig absolut dyraste jackan). Åkte hem igen. Lagade god lövbiffsgryta med ris. Såg på film och ensam mamma söker. Såg på film igen. Slocknade tillsammans med V.

Idag är det måndag. Jag har; jobbat, handlat, kollat tvättid, plockat ur diskmaskinen. Nu återstår matlagning. Undrar varför jag hela tiden längtar till helgen. . .

Annars måste jag skriva GRATTIS till världens bästa mamma som fyller 50 år idag. Hon och pappa befinner sig just nu i Thailand och det finns nog ingen som förtjänar den resan mer än dom. Det var bara glada miner när jag nyss pratade med dem i telefonen och det värmer verkligen i hjärtat. Något som också värmer i hjärtat är att farmor kämpar på. Till helgen räknar jag med att åka hem och träffa henne. Det är dags nu.

Till matlagningen.

//Hanna

Tankar om städning.

Jag borde gå och sova, men först måste jag få gnälla av mig lite. Idag var jag på årsmöte med den fotollsföreningen som jag har börjat spela med. Efter mötet hade jag bråttom då jag skulle hem och göra mig iordning för fest med samma människor. Samtidigt som jag gick ifrån mötet pratade jag med V som sa att han och två vänner ev. skulle komma hem till oss en stund på kvällen innan de skulle ut. Det första jag gjorde när jag kom hem då var att städa. Det är trots att ganska trevligt om det är undanplockat och hyfsat rent när vi får besök. Så jag plockade undan och tills det inte fanns något framme som hade en given plats i vår lilla lägenhet sedan tidigare. Efter det skyndade jag iväg på festen. Mitt val, jag vet.

På festen pratade jag med V i telefonen och upplyste om vad jag hade gjort hemma.

Nu när jag kom hem såg det dock inte riktigt ut som jag lämnade det. Jag vet om att jag kan vara gnällig, men lösa chips på bordet i kombination med halvfulla glas, utspridda påsar, en kartong, dosor, ett tv-spelsfodral och två chipspåsar i vardagsrummet, samt två spritflaskor i köket signalerar iaf inte att de som varit där innan haft speciellt bråttom. Däremot  signalerar det att vi tänker olika ibland.

Det är naturligtvis inte hela världen och antagligen känns det värre för att jag är trött just nu, men ibland önskar jag att vi tänkte mer lika.

Nu hopp i säng!

//Hanna

Att vara en Björnson

Den 31 oktober 2008 har varit en filosoferande dag. Jag har varit ledig från jobbet och mest strosat runt här i Stockholm. Jag har mest tänkt på farmor. På hur hon tänker, hur hon mår, vilken inställning hon har och försöker att hitta hopp. Hitta förståelse. Hitta det där som gör att jag kan se situationen i ett större perspektiv, för på ett personligt plan gör det bara ont. Samtidigt som jag är så oerhört glad över att jag är en Björnson. Kanske inte det charmigaste namnet rent estetiskt, men i den här familjen delar vi så mycket mer än bara efternamn.

Världens bäst!

//Hanna


Tillsammans.

Jag pendlar mellan hopp och förtvivlan. Mellan glada minnen och oförståelse. Jag visste att dagen skulle komma, men jag trodde verkligen inte att den skulle komma så snart och att världens bästa farmor skulle drabbas. Det gör så ont. Ont i hjärtat. Ont i själen. Jävla canser. Att dessutom bo 30 mil ifrån henne just nu. Det gör ont. Men jag hoppas att du vet att jag tänker på dig. Det gör vi alla. Och vid såna här tillfällen betyder familjen allt. Vi går igenom det här. Tillsammans.


//Hanna

Smakprov

Kissen Sötisen Hugo i bilen påväg till Albins dop Albin Jonas Bernrell :) Suddig bild på vårt nya kök 

Det är måndag och vardag igen. Tyvärr. Just nu är det lite trögt med motivationen, men den kommer väl förhoppningsvis tillbaka. Jag hade iaf en väldigt bra helg. Jag fick träffa vänner som jag inte sett på länge och de sötaste bäbisarna. Sen fick jag spendera lördagskvällen tillsammans med familjen. Mys.

På bilden ovanför får ni se ett smakprov på köket. Nästa gång ska jag ta bilder med digitalkameran, men det blir först när vi gjort det fint på riktigt med gardiner och andra detaljer.

Nu ska jag nog ta ett glas rödvin och äta lite glass. En kombination som passar mig.

//Hanna


Matlagning

Jag vet att jag förväntas lägga upp bilder på köket och jag ska. Det lovar jag, men inte idag. Men jag kan upplysa om att det fungerar alldeles utmärkt. I måndags lagade jag korvstroganoff med bulgur. Igår gjorde jag köttfärsås och spagetti och idag har jag lagat kassler med ananas och potatis och det gick faktiskt riktigt bra. Jag har till och med ansträngt mig för att göra sallad och jag har tydligen blivit helt såld på icas vitlöksoliver. Till köttfärsås är det verkligen toppen! Prova!

I övrigt är jag helt såld på 
det här företagets reklam som just nu pryder tunnelbanestationer i Sthlm. Produkten i sig kan jag också rekommendera!

Annars väntar jag på att klockan ska bli 20.00 så att roomservice börjar och efter det ska jag se Grey´s såklart. Jag ser också fram emot fredag, då jag och V ska till KD igen. Väl där väntar Albins dop och kalas för min kära mamma som fyller 50 år alldeles snart.

Men först en lite powernap.

//Hanna





Kitchen.

Idag är det fredag. Det kan varesig huvudvärk, magont eller allmänna grubblerier stoppa.

Köket går framåt. Nu har vi både diskho, diskmaskin och kylskåp på plats. I helgen hoppas vi också på spis, så att vi kan mysa med hemlagad mat imorgon på Vs födelsedag.

Rapport kommer.

//Hanna

Helgnöjen

Nu är köksbyggandet igång, äntligen!
Ser redan nu hur fint det kommer att bli :) Ska försöka lägga ut bilder lite längre fram så ni får se skillnaden.

Under helgen har jag:

Ätit grym thaimat på sabai soong tillsammans med V.
Varit på Marie Leveau och druckit drinkar med V och största systern, plus sambo.
Ätit god hemlagad mat tillsammans med ovanstående och tre till.
Gått på stan med Ia.
Köpt nya svarta pumps som jag är grymt nöjd med.
Kollat på match mellan Huddinge och Karlstad i innebandy.

Så nu är mina helgnöjen slut för den här gången. Nu återstår städning. Inte så spännande kanske, men mer än välbehövligt!

//Hanna





Från Dalarna till Värmland.

Utsikten från mitt hotellrum Utsikten från hotellrummet i dagsljus Hotellet Mitt rum från utsidan 
Lite bilder från konferensen som jag lovat. Det var verkligen fint på riktigt. Maten var toppen dessutom.



I helgen var jag ju hemma i Värmland och träffade massa söta människor (och fick massa toppenpresenter, tack!). Jag lyckades dessutom få V och Louise på bild. Sötaste!

Vic and Louise

I morgon blir det Värmland igen och nu ska jag försöka hinna med ett skoköp och massa Ia-tid. Det var längesen nu.


Good memories!

Vad gäller skor håller jag tummarna för att Värmland erbjuder mer civiliserade skor än Sthlm. Hur svårt kan det vara att hitta ett par svarta pumps? Svårt tydligen.

Snart väntar idol på tv. Jag gillar den nya juryn.

//Hanna

Tillbaka från Dalarna

Jag lever!

Är nyss hemkommen från en konferens i Tällberg. Mysigaste hotellet med god mat och skönaste sängarna. Bilder kommer senare det är ett löfte (i princip)! Så länge kan ni kolla
här. Hotellet rekommenderas verkligen.

Min födelsedag har ju också lyckats passera. Den blev väl kanske inte som den brukar, men jag fick iaf snyggaste mobilen av bästa V och på lördag får jag träffa släkten. Mys.

På lördag ska vi dessutom på dop för lilla söta Hugo. Det kommer bli en bra helg.

Till veckan blir det aktivitet i vårt icke-kök dessutom. Det ser jag fram emot.

Nu ska jag däremot krypa ner under täcket och vänta på att V kommer hem.

I livet.

//Hanna

Vem kan stoppa mig...

Idag är jag glad. Redan imorse när jag vaknade hade jag fattat beslut. Inga som jag kan delge direkt, men de handlade om mitt nya tänkande. Människor gör inte saker åt mig. Jag måste lösa det själv. Så det har jag börjat med nu.

Jobbet har fungerat bra idag. Jag hade milt uttryckt fullt upp, men det är verkligen bara kul när jag får lösa det själv. Imorgon ska jag på kurs, vilket också ska bli kul. Kunskap är makt ;)

Efter jobbet idag åkte jag in till city för att gå runt lite och jag lyckades hitta ett par svarta satinbyxor som var tillräckigt långa i benen. Att de dessutom var på annons och därför kostande 99 kronor gjorde dem inte mindre snygga. Tackar!

Nu äter jag chips och dricker rödvin. Inte helt fel det heller en tisdag.

"Vem kan stoppa mig när jag bara rullar fram?..."


//Hanna


Icke-köket

Först ska jag lägga upp två bilder på vårat icke-kök. Som ni ser kan det bara bli bättre.

 

I övrigt tänker jag inte skriva så mycket. Det skulle bara bli negativt just nu och det har jag ingen lust med. Målet är att se positivt på saker, så nu tänker jag börja se fram emot fredag istället.  Vad skulle en 23-åring möjligtvis kunna göra i huvudstaden en fredag? ;)

//Hanna



På en byggarbetsplats.

Så var det lördag och jag funderar på vad jag ska företa mig. Finns inte så många alternativ egentligen, men kanske åka in till stan och köpa en bok för att sedan åka hem och lägga mig i badkaret. Borde egentligen inte lämna lägenheten, då jag är genomförkyld och inte mår speciellt bra, men det alternativet är jag nog lite för rastlös för. Skulle även kunna tänka mig att åka till IKEA, men det känns lite meningslöst då vi bor på en byggarbetsplats. I onsdags fick vi vårt kök som nu tar upp HELA vardagsrummet. Det kommer bli super när det är klart. Det är jag helt övertygad om, tyvärr är vi inte riktigt där än...Jag borde ta ett kort och lägga ut, så ni får se hur det ser ut här hemma, jag får se om jag gör det senare. Det är ju inte direkt så att jag inte har tid.

Bitter? vem? jag?

Ia I´m back ;)

//Hanna




Tidigare inlägg Nyare inlägg