Hanna i fokus

Insikten om att jag har förändrats har verkligen nåtts den här helgen. Jag vågar göra det som känns bra för stunden utan att först analysera sönder konsekvenserna. Världen står inte och faller med mig. Tacksamt. Spontanitet är välkommet. Jag mår bättre av det. Jag lever mer för stunden nu, mindre för morgondagen.

Flytten närmar sig. Det känns konstigt, men jag är samtidigt övertygad om att det blir vad jag gör det till. Det är jag som väljer om jag ska göra det bästa av situationen eller låsa in mig och tycka synd om mig själv. Jag tror på en bra vår/sommar, även om den inte kommer tillbringas i HH (inte lika mycket iaf ;).

Imorgon hoppas jag på fint väder och en lagom kväll innehållande grillning. Lite alkohol får det bli iaf.

Det finns möjligheter.

//Hanna :)

Så mycket förändring på så kort tid.
Ingen är finare än du. Ingen.

//Hanna

Det är fascinerande vilken skillnad lite bekräftelse gör.
I lördags var den efterlängtade avslutningsfesten med Skattkärr. Den blev precis sådär bra som jag hoppades.
Dagen började med mixmatch som vi i det vita laget vann tämligen överlägset med siffrorna 18-11. Sedan var det bara hem och göra sig iordning. Vid fem började den officiella förfesten! Vid sju bar det sedan av till Vårt hus i Skattkärr och redan då var det någon som hade fått lite för mycket ;), men hon skötte det snyggt och var åter stabil lagom till varmrätten :p Alla människor var söta och stämningen på topp. Jag fick pris för årets spelare och blev naturligtvis hur glad som helst! Sedan var det några som glänste med karaoke, men jag nöjde mig som tur var med att bugga :p En utgång var planerad, men första gången jag kollade på klockan var hon två.. så nej det fick bli efterfest istället. Inte helt fel det heller. Klockan 06.30 låg jag i min säng på mariedalsgatan. Med andra ord, kvällen var lyckad. Det enda som var mindre lyckat var att jag vaknade klockan 9 och inte kunde somna om....

Louise kom på besök på söndagskvällen... och jag kände mig sådär lagom underhållande med mina tre timmars sömn som jag lyckats åtadkomma sammanlagt under morgonen/dagen. Räknar dock med att ta igen mitt osociala uppträdande imorgon :p Imorgon är det det traditionella skärtorsdagsfesten :D Hoppas alla söta kan komma bara! Även på lördag väntas utgång! Ska bli sååå nice!

Nu ska jag iväg och jobba mitt första långa pass ensam. Jag löser det.

Vår?
//Hanna :)

Igår hade vi redovisning på metodkursen. Jag och Mona hade väl inte direkt överansträngt oss, men kom ändå därifrån med ett VG. Därav tyckte vi att vi ändå var värda att ta ledig en dag. Så nu är jag ledig i tre dagar! Det har inte hänt sedan i somras tror jag. Idag ska jag verkligen bara göra saker som jag känner för. Träna, gå på stan, luncha med syster och spendera lite tid på våning 5.

Idag mår jag bra. Finns inget att tillägga.

//Hanna :)

Livet blir inte svårare än samvetet gör det. Det finns så många valmöjligheter. Alternativ. Tillfällen att förändra det som inte känns bra. På sista tiden har det hänt ganska mycket i mitt liv. Jag har fått ett nytt jobb som känns hur bra som helst. Jag kommer få många skratt tillsammans med de söta människorna. Sommaren kommer bli bra. Jag har dessutom fått en lägenhet som nu till 100% är min. Kontraktet är skrivet och tapeter är valda. Det kommer bli bra. Människor omkring ifrågasätter. Jag orkar inte förklara. Jag är 21 år. Det räcker.

Innebandyn är slut för säsongen. Vi tränar för sista gången den här veckan som kommer. Jag hoppas att alla söta i laget väljer att stanna. Det är först nu i år som Skattkärr verkligen har blivit ett lag. Sälen 07. Jag tycker inte att jag behöver skriva mer. Totalt underbart skitkul! Till veckan är det avslutningsfest och mixmatch, då vi också kommer att få se en massa bilder från Sälen. Grymt kul!

Den senaste veckan blev det också klart vad jag och Mona ska skriva c-uppsats om och vem vi får som handledare. Vi ska skriva om manliga missbrukares relationer mellan varandra och betydelsen av dem. Jag tror att det kommer bli ytterst givande om än svårt. När den här terminen är avklarad ska jag fira, då har jag en kandidatexamen. Det är stort. Har dock en termin kvar att läsa sen då jag vill ha en yrkesexamen. Nu vet jag att jag klarar det. Ambitionsnivån har dock sjunkit kraftigt. Nu lever jag mer. Jag gör mer som jag vill. Har minskat på alla måsten. Dålig timing inför c-uppsatsen, men jag orkar inte bry mig. Inte nu.

Jag har fått höra att jag är gladare nu än jag varit tidigare. Ia du förgyller min vardag. Verkligen.

Nu ska jag åka spela badminton med min kära sambo. Han kan ju räkna med förlust :p

Våren kommer. Tack.

//Hanna :)

Sentimentaliteten har tagit över totalt. Jag hittar inte mig själv. Var är jag nu? Vem är jag nu? 21 år och totalt ointresserad av verkligheten. Jag skapar en naiv värld där det inte finns problem. Jag lever ständigt med ord som om och men. Jag kommer inte nå dit jag vill. Jag måste inse det.


Trött.
// Hanna

Moral. Jag avskyr det. Jag avskyr vårt svenska sätt att fördömma människor som inte följer normer. Jag avskyr det eftersom vi alla i någon form går utanför dem, men ändå tillåter oss nedvärdera andra. Vakna upp. Släpp moralen. Vi borde ägna oss åt att leva istället. Följa tankar och känslor. Inte hela tiden stanna upp och tänka. Tur att jag skriver i vi-form och uppmanar andra. Typiskt mig. Här ligger mitt problem. Djupt.

I fredags var det dags för bowling efter att ha luggit en vecka i feber. Lag 1 dominerade naturligtvis (obs jag ingick där för den som trodde annat ;). Kvällen var definitivt lyckad trots andra deltagares desperata försök att ta ifrån mig och min kära bowlingpartner segern, men icke :p

Idag väntas derby mot Sunnanå. Vinst för oss leder troligtvis till nedflytt från div 1 för Sunnanå. Vi sitter dock säkert, vilket verkligen är tur i förhållande till antalet sjuka i laget. Om en timme är det dags att bege sig iväg. Jag är laddad. Definitivt.

Jag har ett mål. På lördag ska jag ha nått det. Jag ska bevisa för mig själv att jag kan.

Ur balans.
// Hanna :)

Avskyr verkligen att vara sjuk (vem gör inte det iofs?). Vet inte var jag ska ta vägen. Har inte förmågan att sitta still, men heller inte energin till att göra något annat. Över 39 graders feber igår. Upp till skolan för opponering idag. Gick för min del bättre än förväntat, vilket också är tacksamt i förhållande till hur jag mår. Nästa mål är att kunna träna imorgon för att få vara med på årets roligaste match på söndag, men just nu ser det mörkt ut. Vitaminer och 25 liter vatten kanske har någon effekt? I alla fall psykiskt. Ser fram emot att den här dagen är över. Vill bara bli frisk. Insåg dessutom igår att det inte är lång tid kvar till Sälen. Det kan bara bli bra. Tur att jag inte har några förväntningar. Nej, men med det sällskapet går det helt enkelt inte att misslyckas. Nästa vecka ska jag dessutom hålla tummarna för Annica. Du är tuff. Verkligen. Inga moralpredikningar här. Har slutat med det på heltid. Du gör rätt. Vad har vi för rätt att dömma andra? Insikten kommer, om än sakta. Jag kanske också växer upp ;)

//Hanna :)

Jag ska nästan lova mig själv att aldrig bli tränare för ett damlag. Aldrig. F9 är nog det jag klarar av. Alltid är det någon som är missnöjd. Det roliga är att jag tror att det grundar sig i alla människors överskattning av sig själva. Vi människor, nej inte bara jag, är egocentriska. Allt är frid och fröjd så länge vi själva är i centrum. Det värsta inom idrotten är när man kommer upp på lite högre nivå (ja div 1 får ändå ses som högre) eller spelar med distrikslaget. Där samlas människor som i sina tidigare klubbar varit vana att befinna sig i centrum och få mycket bekräftelse tillsammans med andra som har varit i samma situation. Det blir problem. Ingen vill stå i skuggan och alla vet dessutom bäst. Avundsjukan sprider sig som ringar på vattnet  när medspelare får beröm. Spännande egentligen. Sjukt dessutom. Lagsport är något jag vill rekommendera ;)

Tentan är gjord. inga kommentarer.

Godnatt.
//Hanna :)